Take it or leave it

De senaste två månderna har varit... ganska sjuka. Har lärt mig mer om mig själv under dessa två månader än jag gjort under de senaste två åren... känns det som. Tror jag åldrats fem år på denna korta tid. Mentalt altså, mind you! De leggar mig fortfarande när jag ska köpa energidryck... Men iofs, någon ny liten rynka har jag nog lyckats åstadkomma också!

Det finns så mycket som skulle kunna sägas men som kommer förbli osagt.
Jag är hemlig av mig. Det är inte ett val jag gjort. Det är inte för at irritera eller stänga folk ute. Det är sån jag är. Många skulle säkert argumentera mot mig när jag säger att "det är sån jag är" men om någon känner mig borde det väl vara jag? ... Eller är det som så att man aldrig ser sig själv så tydligt som man ser andra? ... det skulle kunna bli ett helt annat inlägg.
Dessutom har vi väl alla saker, tankar och idéer som vi väljer att hålla för oss själva? De som verkar hemliga kanske är de som egentligen är allra minst hemliga i och med att de faktiskt klargör för sin omvärld att de håller saker inom sig som de väljer att undanhålla för allmän beskådan?
 
Visst, människor kan ändras. Jag kan ändra på mig om jag vill men i grunden är vi och förblir vi densamma. Och varför skulle jag ändra mig? Om jag ska ändra mig ska jag göra det för mig själv och inte för någon annan. (Där har vi f.ö. ett av mina mindra charmerande personlighetsdrag. Jag är fantastiskt egocentrisk.)
För jovisst, en del av det jag nyligen upptäckt om mig själv är sådant jag inte är stolt över. Personlighetsdrag jag hellre skulle leva utan... Det kommer jag få jobba på, och det kommer ta tid. Men än så länge är de en del av den jag är. Kommer troligtvis alltid vara. Take it or leave it.
 

 
Just nu befinner jag mig på den punk i livet då jag prioriterar mig själv högst. Det kan finnas en "sak" som jag prioriterar lika högt som mig själv men vid närmare eftertanke så är det säkert så att jag prioriterar denna "sak" så högt för mitt eget välmåendes skull. 
Denna "sak" är bandet. Bandet är mitt min livboj, min kärlek, min identitet, mitt allt. INGET kommer före det och den eller det som på något sätt försöker skada det kommer inte komma undan med det. Precis som den som på något sätt försöker skada mig, sätta mig i en obekväm sits eller får mig att känna mig otrygg kommer inte komma undan med det. Jag har absolut ingen tolerans på denna punkt. Tack och adjö, där är dörren. (om du mot all förmodan skulle se detta så vet du vem du är)

Än en gång; det finns så mycket (mer) som skulle kunna sägas men som kommer förbli osagt... Det blir bäst så.
 
 
 
Inte ens de som står mig allra närmst vet allt om mig. Det kommer alltid finnas sådant jag håller inom mig. Det är min personliga åsikt att en del saker är ämnade för endast mig.
Ta det inte personligt. Det är inte för att jag inte tycker om dig eller för att jag inte litar på dig. Det är sån jag är.
 
Det finns gånger då jag verkligen uttrycker vad som snurrar i skallen på mig. Det är när jag skriver texter och då försöker jag gärna vara så kryptisk som möjligt.
Jag vill inte att ni ska kunna läsa er rakt in i huvudet på mig. Bara nästan.
 
Won't play the games
And I don't tell lies
They just keep you in chains
forever honest blue eyes...
 

If you breathe, you will bleed...
I'm a dust devil
Inhumane, baby

 

 

Jag kan vara brutalt ärlig - vilket satt mig på "dåliga listan" hos mer än en människa - men jag kommer iaf alltid säga vad jag tycker. Jag är ärlig. Jag kommer aldrig vara falsk eller köra något jävla dubbelspel. (Om jag skulle få för mig att någonsin börja får du nu min tillåtelse att ge mig en rak höger. Gärna rakt i solarplexus så det riktigt känns.)
Jag pratar inte bakom ryggen på folk.
Jag klarar inte av den typen av barnsliga lekar.
Jag har inte tid för den typen av barnsliga lekar.
Eller rättare sagt: Jag tar mig inte tid för den typen av barnsliga lekar.
Jag har bättre saker att lägga min tid på än onödiga intriger och tidskrävande social konventionalism. Jag är så fullkomligt ointresserad av denna, i mina ögon, löjeväckande dans som på något sätt blivit så socialt accepterad. 

Ge mig någonting riktigt... Eller ännu bättre, var på riktigt och du har min respekt.

 

 

In for the kill
In for the thrill
Love and bruises,
Loud
Trackback
RSS 2.0