gitarrsolon

Jag brukar inte fastna för just gitarrsolon. De brukar vara bland det sista jag lägger märke till... (ja, jag är en sån jävla trummis!) Jag brukar lyssna på kompet bakom solot mer än själva solot, haha!
Även när jag lägger märke till dem brukar jag inte tycka och tänka särskillt mycket om dem. Men såklart finns det några som står ut.

Ett sånt där solo som är så helvetiskt snyggt är outrosolot i Uncomfortably numb.
HELVEDE så bra det är! Vrider alltid upp volymen.
Helt brilljant. No fuzz, bara fullkomligt brilljant.

Love and bruises,
Loud

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0