kvällens insikt

Det slog mig just... Vilken tönt jag är.
Ja, altså, det viste jag redan. Men än en gång: vilken tönt jag är! eller, scratch that! Vilken jävla trummis jag är! Fast det visste jag också. Vilken sån där tönt-trummis jag är! (nu börjar vi närma oss)
Det som slog mig är att jag lyssnar på Mastodon nästan utesutande pga. trummorna. Visst är resten rätt bra också (ok då, riktigt bra) men hade de inte haft en av världens absolut grymmaste trummisar hade jag nog inte gett dem mycket uppmärksamhet...
Brukade ju lyssna en hel del på dem runt '05 om jag inte missminner mig helt.

Hur som helst, Brann Dailor... Killen är fan helt sjuk i huvudet.
På ett riktigt jävla underbart sätt! Han kan blåsa nästan vilken trummis av scen när som helst.
Jävlar i havet! Och på tal om havet, öppningsspåret - och gamla favoriten - från 'Leviathan': "Blood and thunder"

klassiker!

Nya "The Hunter" är riktigt, riktigt bra förresen. Ett av årets bästa skivsläpp. (meneh, Remission och Leviathan kommer nog alltid vara favoriterna)
Måste göra en "2011s bästa"-lista.

Jag ska bli en grym trummis. Jag jobbar på det.
Lyckades förresten spräcka skinnbrallsen igår efter jag lirat ganska intensivt. De liksom kladdade fast runt benen och "ritch" sa det när jag satte mig på huk för att stänga av elen i repan... Happ! Så kan det gå. Men jag kan nog tänka mig offra mer än ett par skinnbrallor på min väg mot jedidrum-master!
(hur ska jag göra för att sälja min själ till satan nu då? läsa ramsor? bränna hårstrån? äta spindlar å pissa i en bibel?)

Love and bruises,
Loud

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0